If it still hurts, it's still important to you.

Att spela på stängarna eller tagnenterna bränns fortfarande alldeles för mycket och varje gång jag ska ta mig i kragen till att öva sång (och inte bara fulsjunga) får jag fortfarande en klump i hals och mage.
 
Men jag påminner mig ständigt om att det är bra att det känns.
Om det fortfarande gör mig tårögd, på glatt eller ledsen sätt, innebär det att det fortfarande är viktigt för mig.
 
Och det är allt jag behöver veta just nu.
Allt jag orkar veta just nu.
Nästa steg tar jag när jag kan.
 
 

Kommentera här: