Jag vill explodera.

Det är mycket som går fel nu, känner jag. Och oj, vilken dubbelmoral jag kör med, kom jag just på - här går jag och skriver inlägg om sådant som "strunta i dina små misstag och titta noggrannare på dina framgångar", sen kan jag inte ens följa det. Men så är väl livet kanske. Man är enormt kluven. Man utger sig för att vara på ett sätt och sedan är man på ett annat. I olika benämningar, givetvis. Nevermind. Jag hade iallafall en så sjukt okickass busstur hem till Piteå, och det hade inte enbart att göra med att jag lämnade Dallas bakom mig. Det var bokstavligen en av de mest vidrigaste bussresor jag varit med om. Huvvaligen. Jag skyndade till busshållsplatsen för att hinna ta ut busspengar på ica innan bussen lämnade hållplatsen, jag skyndar lite väl snabbt, halkar i en lerpöl, ica visar sig vara stängt osv. Och så själva bussresan. Thats how it goes.

Ikväll har jag umgåtts med min familj minus storasyster den yngre. Jag lämnade Dalkarlsåtankar på Dalkarlså, busstankar på bussen och kröp upp i soffan här i Piteå. Jag har ätit palt till middag (halleluja) och chips, dipp och cola till kvällsmat. Och Fame på det. Så underbar film! Jag blir så inspirerad så jag vill bara upp på scen på en gång! Sjunga. Vässa blicken. Explodera. Showtime.
Nu är det äntligen lov, hörrni! :D Lev och må! :)