Försöker väl hitta min egen slags Feng shui typ
Skulle strukturera upp min "plan" för de närmaste månaderna.
Möblerade om rummet.
Möblerade om rummet.
Ibland blir det inte riktigt som man har tänkt sig. Man tycker att man inte kom så långt som man skulle, och gjorde inte så pass mycket som man hade velat. Men ibland är det precis det där lilla steget man ska ta, inte mer än så. Inget kliv, inget långhopp. Bara ett litet, precis lagom stort, steg. Och vara helt nöjd med det.
Min plan under helgen och under denna måndagmorgon var att sätta mig med en kalender och planera mitt liv och vad som ska ske den närmaste tiden. Resor, möten, läkarutredningar, spelningar, boende, hälsa och hobbys. Men ärende på ärende kom i vägen, och jag planerade inte de närmsta månaderna. Och när kvällen väl kom fick jag inspiration nog till att packa upp mina flyttkartonger som stått i mitt rum de fyra månader som jag bott här hos mamma och pappa. Jag fick inspiration till att göra om rummet så pass att jag kände att det var jag som bodde i detta rum, och inte att jag bara bodde i ett av mina föräldrars rum.
Så nu är flyttkartongerna bortplockade, möblemanget är genomtänkt så som jag vill ha det, det är mina grejer som står i hyllorna och det känns för första gången sen jag flyttade hit som mitt lilla bo. Och inte bara som en hållplats i väntan på annat. Och ska jag likest bo här ett tag så ska jag väl trivas, på mitt sätt, med mina egna egenheter och varma silliness. Och bort with all the clutter.
Och jag tänker vara alldeles nöjd med att det var det "enda" jag gjorde idag (barnvaknade ensam två älskade virvelvindar, diskade bort ett halvt mount everest, fick kvalitetstid med en av de bästa per telefon etc etc också såatte....). Jag tänker vara alldeles nöjd fastän jag inte fick någon snar framtid planerad.
För ibland kan man behöva möblera om i sitt lilla bo så att man trivs och mår - innan man tar sig an att möblera om i the big picture. Det lilla steget behövs för att kunna ta det stora, och ibland är det lilla steget också viktigare än det stora. Och ett.. steg.. i taget.
Så nu är flyttkartongerna bortplockade, möblemanget är genomtänkt så som jag vill ha det, det är mina grejer som står i hyllorna och det känns för första gången sen jag flyttade hit som mitt lilla bo. Och inte bara som en hållplats i väntan på annat. Och ska jag likest bo här ett tag så ska jag väl trivas, på mitt sätt, med mina egna egenheter och varma silliness. Och bort with all the clutter.
Och jag tänker vara alldeles nöjd med att det var det "enda" jag gjorde idag (barnvaknade ensam två älskade virvelvindar, diskade bort ett halvt mount everest, fick kvalitetstid med en av de bästa per telefon etc etc också såatte....). Jag tänker vara alldeles nöjd fastän jag inte fick någon snar framtid planerad.
För ibland kan man behöva möblera om i sitt lilla bo så att man trivs och mår - innan man tar sig an att möblera om i the big picture. Det lilla steget behövs för att kunna ta det stora, och ibland är det lilla steget också viktigare än det stora. Och ett.. steg.. i taget.
Och så youtube. Kan inte ens börja förklara hur mycket dessa videoskapare har hjälpt. På alla deras olika, unika, personliga vis.